andreas

Hemma har vår diskmaskin börjat sjunga på sista versen. Antingen piper den på ett vansinnigt sätt redan när man trycker på start eller så stannar den plötsligt mitt i ett program och tjuter. Jag vill kasta ut den, tills jag inser att en ny kostar fem tusen spänn (minst) och att jag inte har lust att handdiska. Ute på torpet är det en annan femma. Här finns ingen diskmaskin. Inte ens varmvatten. Och att diska är en syssla jag vill ägna mig åt. Jag tycker om att stå vid diskbänken utomhus (som jag snickrat ihop av spillvirke) och blicka ut över åkern. Jag kanske lyssnar på musik, eller en pod och funderar en stund. Det finns en ro där som är mycket svårare att nå vid den vanliga diskbänken hemma. Ledigheten spelar ju in såklart. På torpet är jag bara som helg- eller semesterledig, men det är också varandet utomhus som gör det trevligt. Dessutom är det en fröjd att kunna bära ut disken, ställa den på bänken där ute och inte diska. I köket ser det lika städat ut ändå. #torplife