Andreas

Notes off work.

Första veckan gjord på nya jobbet. Skönt att ha den överstökad.

En period är slut. I går gjorde jag min sista arbetsdag på branschredaktionerna för Byggindustrin och Fastighetsnytt. Det är ledsamt att lämna alla trevlig och kunniga kolleger men jag ser framemot den utmaning som nu väntar. På måndag, redan nu efter helgen, kliver jag in på DN och axlar tjänsten som nyhetschef för Stockholmsredaktionen. Jag ser mycket framemot detta även om jag är både lite nervös och mycket ödmjukt inställd till vad som väntar. Att lära sig fungera i en stor organisation är liksom ett jobb i sig, ett dolt jobb, som ibland tar väldigt mycket tid. Det är en del av arbetet som handlar om andra saker än nyheter. Man ska lära sig vilka andra funktioner och personer som ens egna arbete måste synkas med och förstå hur planeringen måste sköta för att ingen annan i kedjan drabbas. Först om några veckor är jag ha en hyfsad bild av vad det är för ett jobb jag tackat ja till. Det finns höga förväntningar på DN Sthlm, dock tror jag att de skiljer sig åt beroende på vem du frågar. Steg ett för mig blir att förstå hur de interna ser ut, skapa mig en så bra bild som möjligt av hur läsarnas förväntningar ser ut (både nuvarande och potentiella) och därefter försöka formulera en egen. Jag har vissa idéer redan nu men jag kommer att ligga lågt med dem tills jag har mer kunskap. Det kan ju vara så att jag tänker helt fel. Kom gärna med inspel på vad du vill läsa i DN Sthlm. Ange gärna om du är prenumerant och om du inte är det; ange vilken typ av innehåll som skulle öka chanserna för att du skulle bli det.

#dnsthlm

Detta klotter är drabbande i all sin enkelhet.

Last week on this job

On monday I’ll start a new job as news editor for the metropolitan section at Swedish daily Dagens Nyheter. I’m looking forward to it. I’m also a bit nervous. But I think that’s okay.

I had almost forgotten how fun it is. Luckily my daughter wanted to try it so yesterday e we went to one of Stockholm’s ski slopes. We rented the equipment and had great fun. She went mad a couple of times, snowboarding is hard, but after a couple of hours she managed to take the lift and slide down, cautious and careful. We went home both happy and tired. It was one of the best days I’ve had in a long time. So fun. Next weekend we’re doing it again.

I am feeling goddamn tired all the time and have decided to get on top of it. Instead of just giving up (laying down dead eyed scrolling on a screen) I will go outside for a walk or a run several times a day. I started this morning with a 45 minute walk and when it was time for lunch break I went for a 30 minute run. I don’t know if this is going to make me feel more energetic in the long run, but a run is always a run and afterwards you feel better about yourself.

Stockholms stadshus januari 2021.

Took a walk around Södermalm, as every sunday during the last year. Went up to the top of Stigberget and took Monteliusvägen, the narrow walkway with the great view. Stopped here and there to take some photos. Maybe some of you international RW-readers are interested. In the picture above you see the church called Riddarholmskyrkan #stockholm

I’m not a gamer. Actually, the time I’ve spent on online games or video games the last twenty years is a couple of hours. In total. Therefore I’m quite surprised my kids got me into this brainless game Hay Day. An app where you’re a farmer. You’re supposed to grow and harvest and take care of animals, make pies and cloths and other stuff you can sell on the market. It’s not fun, it’s not educating, still I’m doing it. Yesterday I spent an hour before bedtime in this worthless game. Today the same. Why? Do I hate my life!? No. I don’t. I blame the pandemic. This is what happens.

First of all, I agree with Noisy Deadlines, ReadWriteAs is awesome. Second, I really liked ND’s blog post about social media and the attention economy. I’ve read Lanier’s book with all ten great arguments for deleting your social media accounts (he’s got nothing against personal blogs, quite the opposite) and I found it very interesting. But, there is a but, for me as an employed journalist it’s very hard to get rid of Facebook or Twitter. It’s often a good source for information or ideas because it’s the place online where people talk about subjects as the local politics, the schools, the parks, the elderly care and all that stuff. I have to be there. But I really try not to spend more time on Facebook than necessary. And I’ve almost stopped posting myself. It’s something. The time spent with my phone in my hand is not decreasing though. Instead of Facebook and Twitter, I’m spending more time on W.A and R.W.A and Micro.blog but the good thing about that it’s completely free from ads and the content, blog posts and pictures from complete strangers, are giving me new perspectives, insights and joy. I never wrote in English before but the potential audience here, since not many of my friends are spending time reading old fashioned blogs, has made me do it. It’s good for me, I need to practice my English. And it gives me opportunity to meet new people, even though it just means we’re people reading each other’s blogs. #socialmedia #microblog

Now it’s official. I am happy to announce that I am going to start a new job. After 18 months as a news director at the business magazines Fastighetsnytt and Byggindustrin (about the real estate and construction business in Sweden and the Nordics) I’m going to be news director at Dagens Nyheter’s metropolitan division DN Sthlm the section that covers the Stockholm area. I am looking forward to it a lot. Local news is the best.

Enter your email to subscribe to updates.