Ensam
Everyone in the World Is Doing Something Without Me – The Future Sound of London
Att vara ensam på det här sättet; jag kan inte bestämma mig för om jag gillar eller avskyr det. Förut, jag minns inte när det var men troligtvis innan jag skaffade familj, så trivdes jag i ensamheten. Kanske är det en efterkonstruktion men när jag tänker tillbaka på det så gjorde jag saker, det jag trivdes med att göra. Idag är det inte så. När gör jag någonsin det jag vill göra? Kanske ligger svaret där, att jag aldrig lyckas göra det jag vill och att familjen gör det mindre plågsamt. Samtidigt kan det ju vara familjen som gör att det har blivit så här, att viljan är helt uppfuckad. Men nej, jag tror att situationen har flera orsaker. FOMO, överkonsumtion av information och nyheter, ett ständigt accelererande samhälle (acceleration i sig behöver inte vara fel, men vi talar om en dito bortom all kontroll eller åtminstone i några fås styrspakar) är andra orsaker. Vissa tydligt psykologiska, kanske frammanipulerat, andra strukturella.