Musiken, ja musiken
Jag minns inte hur länge musik varit en viktig del av mitt liv men det har varit länge. Jag skulle säga att det började med min första Walkman (gul och vattentät) som gick varm och fortsatte göra så i många år. Det var den som gjorde att jag överlevde bussturerna mellan förorten och staden där jag gick gymnasiet. Men så är det här med identiteten. Med ökad ålder blev det viktigt att bli någon och musiken var ett redskap för detta. Det började med hårdrock och under många år synthen. Den sistnämnda förvandlade mig från konsument till en skapande människa. Vi bildade flera band, spelade in demos och hade konserter. Sen kom ravekulturen och jag drogs till den. Jag har under de senaste dagarna lyssnat på Elektroniskt i P2 och deras intervjuserie med en rad kända musiker. Bland annat Graeme Revell som startade bandet SPK och sedan hamnade i Hollywood och gjorde filmmusik under många år. Nu har han lämnat musiken och skriver böcker i en, vad det verkar, självmedveten radioskugga. SPK klassificeras som industrimusik och den är inte alltid behaglig att lyssna på, och det har heller aldrig varit meningen. Den är tänkt att väcka en rad känslor och inte alltid de som vi oftast föredrar. För min del var det en öronöppnare (sic!) och numera definierar jag musik som “mer eller mindre organiserat ljud”. Som människa får det mig att känna mig hel då musiken som genomströmmar mig knyter an till allt som finns inom och runt mig. Inte bara feelgoodkänslorna (som är nog så viktiga). Idag lyssnade jag på ett äldre program på Sveriges radio, Den svenska musikhistorien och avsnitt 96 om Synth, New Wave och Electronica och konstaterade ganska snabbt att det är mycket av synthmusiken som jag inte längre gillar. De få exempel som spelades upp i programmet tyckte jag var riktigt dåliga eller bara kopior av musik jag är klar med. Däremot är elektronisk musik en oumbärlig del av mitt lyssnande. I ett annat avsnitt av Elektroniskt intervjuas den amerikanske musikern William Basinski som pratar om tid och förfall. Hans Disintegration Loops är musik baserad på gamla kassettband som går sönder under tiden han spelar in dem. Resultatet är vackert och bestörtande. En annan reflektion jag gjorde under lyssnandet på intervjun var att jag älskar Basinskis röst. Så avslappnad, så självklar. Måste leta upp fler intervjuer med honom.