Druttens general

En publikation av AJES

Hemma har vår diskmaskin börjat sjunga på sista versen. Antingen piper den på ett vansinnigt sätt redan när man trycker på start eller så stannar den plötsligt mitt i ett program och tjuter. Jag vill kasta ut den, tills jag inser att en ny kostar fem tusen spänn (minst) och att jag inte har lust att handdiska. Ute på torpet är det en annan femma. Här finns ingen diskmaskin. Inte ens varmvatten. Och att diska är en syssla jag vill ägna mig åt. Jag tycker om att stå vid diskbänken utomhus (som jag snickrat ihop av spillvirke) och blicka ut över åkern. Jag kanske lyssnar på musik, eller en pod och funderar en stund. Det finns en ro där som är mycket svårare att nå vid den vanliga diskbänken hemma. Ledigheten spelar ju in såklart. På torpet är jag bara som helg- eller semesterledig, men det är också varandet utomhus som gör det trevligt. Dessutom är det en fröjd att kunna bära ut disken, ställa den på bänken där ute och inte diska. I köket ser det lika städat ut ändå. #torplife

Att vakna på torpet till ljudet av kvittrande fåglar och en strålande sol är svårslaget. Den här dagen började bra med andra ord. Och den har fortsatta att vara bra. Lagom till frukostkaffet (sent) kom grannen Mathias med sin dotter och alldeles nya schäfervalp och hälsade på. En ofattbart söt liten pajsare. Det år något med valpar som får hjärtat att krulla sig. Samma känsla fick jag igår när vi köpte ägg på gården en bit bort och husbonden Thord visade upp kycklingarna som kläckts alldeles nyligen. Små gula dunbollar med näbb och klor. Jag fick hålla i en. Det var en märklig men härlig upplevelse. Mjukt och fluffigt, samtidigt benigt. Jag har bara gjort det en gång tidigare, som barn, när min kompis Daniel fått kycklingar hemma. Mathias hängde kvar en stund. Jag tog påtår och vi satt på farstubron och småpratade medan ungarna härjade runt och den lilla valpen valpade sig. Det var en trevlig stund. När gästerna gått tog jag tag i dagsverke nummer 1. Sätta upp studsmattan. Det gick över förväntan. Den börjar bli skruttig men med hjälp av silvertejp håller den säsongen ut. Eller den kan hålla säsongen ut. Dagsverke nummer 2 gjorde jag efter lunch. Klippa allt gräs. Det tog i princip resten av dagen (med paus för kaffe och glass och lite fotboll med dottern). Nu är jag rejält trött i kroppen. Men glad. #torplife #svenska #personal

A special one for all people at writing.exchange

I usually do this in swedish so please be patience, the writing might not be the greatest. But I want to do this in english just to pay some respect to the people behind write.as and the writing.exchange community. I’ve been blogging for many years, mostly personal stuff about everyday life and things I see and think about. I’ve tried all the big services; Wordpress, Blogger, Medium as well as Postach.io and Posterous. I like the promise that Posthaven have made and I am a paying Posthaven user since last year or so. I have a blog going over there you’re welcome to check out if you’re into reading swedish. This last week I got my eyes on Write.as and couldn’t stop myself from signing up. This is simplicity at it’s best! No hassle so far. And the Snap.as service for pictures (I really thought I would find it annoying) is actually neat. In my work as a journalist focused on a web audience I am not close to #deletefacebook but I find Facebook to be more and more a professional tool than a way to hang out with friends and be personal. However I find the discission of avoiding Facebook, Twitter and the big internet giants interesting. Via Write.as I got to hear about Mastodon and the fediverse, two things I’ve never heard of before. Maybe because neither of them seem to be a big thing in Sweden, yet.

So, now I have introduced myself. If you all go happy bananas of this I might be doing english blog posts again, otherwise I think I’ll stick to my native language.

I am writing this piece on my Iphone sitting at the kitchen table in the small old house in the countryside that me and my wife and three kids are renting for weekends and semesters. It’s a place where the urban distractions are none, where there is no water closet (just an old fashioned outhouse), no shower and no tv. It’s fantastic. This is what i looks like.

Bye for now, Ajes

#writing.exchange #personal

Vissa dagar får jag ett sug efter progg. Ett sound som inte går att hitta på andra sätt. Skruvat som tusan och med texter som är lika banala som geniala som sjukt överjobbade. Framförallt är det kul musik. Även om det säkert inte alltid var så känns det som att de hade roligt när de spelade in. Här är fem låtar som snurrat här hemma idag. Flera av dem är nya bekantskaper även för mig. Lägg gärna märke till den icke-existerande texten i Oförutsedd förlossning (trots att han sjunger i från tårna).

Här är länkar till Spotify:

  1. Samla Mammas Manna: Oförutsedd förlossning.

  2. Gläns över sjö & strand: Olja.

  3. Mikael Ramel: Artificiell prana. Det här är en gammal favorit. Povel Ramels son.

  4. Gudibrallan: En student från Uppsala.

  5. Iskra: Tarmstadt. Mycket svårt. Fri och experimentell jazz närmast. Kuriosa: En av medlemmarna är pappa till trummisen i De lyckliga kompisarna.

#musik #svenska #personal

Southside, Platini och Zinkens krog

Vilken fröjd att ha vänner. Ikväll har jag träffat flera på en gång. Dessutom tillsammans med min fru. En bra kväll. #södermalm #personal #svenska

Luthens gränd, Södermalm, Stockholm.

Muralen på Luthens gränd är fortfarande (nästan) orörd

Jag var med dottern hos tandläkaren på Rosenlund idag och gick bakvägen via Luthens gränd tillbaka till skolan och då passerade vi den stora målning som Linus ”Yash” Lundin gjorde hösten 2015. Trots att det gått tre och ett halvt år är den i väldigt gott skick och har förblivit respekterad av andra, sånär som på två tunna taggar nere till höger. En sitter mitt på fågelns mage. Jag minns när Yash var på plats och gjorde den. Jag rapporterade om det för StockholmDirekt. Det var ett år efter att de rödgrönrosa vunnit makten i Stadshuset och den så omdebatterade nolltoleransen var på väg bort. Väggmålningen, sanktionerad av den kommunala fastighetsägaren, skulle inte ha varit okej under det tidigare styret. Intresset för streetart var stort och på flera håll dök det upp stora lagliga målningar. Bland annat lät byggbolagen Ovidius och Skanska konstnärer ta över varsitt byggplank på Sankt Paulsgatan respektive Östgötagatan. Sedan dess har det dykt upp flera muraler. Den mest kända är den så kallade penisväggen på Kronobergsgatan på Kungsholmen som blev vida omtalad i och med Carolina Falkholts gigantiska målning av en blå erigerad penis.

Att Yash-målningen får vara kvar trots att den sitter så lågt beror nog mycket på att gatan är undanskymd. Men snart kommer väggen hamna i blickfånget hos fler. AMF fastigheters arbete med att piffa upp de så kallade Stockholmsverken i kvarteret mittemot (genom att ge plats åt krogar, kaféer och kreativa företag) gör att gatan snart blir en del av en mer levande plats. Kanske Stockholmshem överväger att låta stafettpinnen gå vidare till en ny konstnär snart? #art #streetart #södermalm

Kolla! Folk som chillar i Masthamnen!

Masthamnen.

Det här är Stockholms kanske sämsta plats. Trots att det är vatten åt tre håll och en sluss och ett stort vackert tegelhus att titta på så är Masthamnen inte ett roligt ställe. När jag springer här på vinterhalvåret får jag alltid tvångstankar om att bli mördad genom att någon helt sonika hoppar fram (efter att ha stått och lutat sig mot bergväggen) och knuffar ner mig i vattnet. Pang. Poff. Rökt direkt. Men idag hände det! Jag såg folk där! Ett par satt och solade på en bänk, till synes helt frivilligt. Times are Det har dryftats planer på att bygga bostäder här men det är mycket långsiktiga planer. #södermalm #personal

Det ska inte vara lätt att begå olaglig konst

Jag vet att den är jättegammal men det spelar ingen roll. Varje gång jag passerar blir jag fascinerar över denna gigantiska och farliga Pelle-tag. Vore mycket intressant att få prata med den som gjort den. Lär väl vara ett jobb för flera. Vill du se den med egna ögon, live i verkligheten så sitter den mittemot färjeterminalen utmed Stadsgårdsleden. #södermalm #streetart #art #svenska

Utrop till alla svenska bloggare på Write.as

Jag har för bara några dagar sedan upptäckt den här bloggtjänsten, och jag gillar den verkligen. Jag har provat en uppsjö tidigare (Wordpress, Blogger, Tumblr, Postach.io, Posthaven) och ingen annan har känts lika fokuserad på att snabbt få ut orden på internet. Posthaven gillar jag också. Deras löfte påminner lite om Write.as, inga annonser, en låg månadsbetalning, enkel publicering via e-post och framför allt en garanti om att publicerat material finns kvar för evigt. Jag kommer att använda Posthaven och Write.as parallellt. Det här får bli den snabbare, dagliga kanalen som det känns nu.

Jag har ställt in den här bloggen så att den är synbar på read.write.as och där finns en stor språkvariation. Men jag har inte hittat några svenska bloggare än. Det vore kul att få kontakt med några av er. Kanske ska vi börja använda en gemensam hashtagg för att gruppera våra inlägg och göra dem sökbara för andra. Vad sägs om #svenska? Hoppas vi hörs. Jag är nyfiken på era bloggar.

Kontakta mig gärna på: Mastodon: @ajes@mastodon.social Twitter: @ajennische

#personal /AJES

Alla behöver närhet

Alexander Ståhle, urbanismforskaren, har skrivit en bok som heter så. Den kom 2016 och har blivit vida omtalad i stadsutvecklingskretsar, även om jag inte läser förrän nu. Den är mycket intressant.

Enter your email to subscribe to updates.