Min simteknik är usel. Det visste jag sedan tidigare men det blev ännu tydligare i och med morgonens träningspass i sjön med supersimmaren Linnéa. Jag vi tog oss fram och tillbaka över sjön (en knapp kilometer enkel väg) med frisim, bröstsim och en massa svåra övningar för att vässa både benspark, armtag och flyt. Jag säger som Oscar Claesson, den nyblivna världsrekordinnehavaren på en svensk klassiker: ”Jag är så sjukt imponerad över folk som kan simma fort”. Han simmade Vansbros tre kilometer på 53 minuter vilket inte är långsamt (jag simmade på 1:09) men de snabbaste simmar på cirka halvtimmen.
Tåg, tåg, buss, tåg. Är på resa med familjen. Startade hos svärmor ett par dagar och sedan vidare till danska huvudstaden. Varje gång förundras jag av faktauppgiften att Köpenhamn har färre invånare än Stockholm. Det är densiteten i centrala Köpenhamn som gör att den känns större. Storstadsfeelingen är så mycket starkare där. Cykelbanan utanför Ikea där också busstationen ligger var lika bred som en tvåfilig bilväg.
Tågbiljetterna till Hamburg från Köpenhamn var slut så vi tog FlixBus. En sex timmars resa via Rödby-Puttgarden som hade varit helt okej om ac:n ombord hade fungerat som den ska. Satan så varmt det var. Men vi kom fram bara tre minuter efter utsatt tid. I Hamburg promenerade vi ett par hundra meter till hotell Reischof.
Tågresan till Amsterdam dagen efter gick som smort. Tyskarna har gott om plats för bagage på tågen och kan det här med informativa skyltar.
Lägenheten i Amsterdam har hög Amsterdamfeeling. Kvarteret likaså. Vet ni förresten varför husen är så smala och bostäderna byggda på höjden med flera våningar istället för på bredden? Skatteskäl. Ju mindre markyta, desto lägre skatt.
This I am reading right now, or more accurate am listening to.
It’s the fifth book in the series called The Murderbot Diaries by Martha Wells. I started to dig in to this just after I watched the tv show Murderbot (Apple TV) with fellow Swede Alexander Skarsgård playing the main character. It’s based on these books, the plot not exactly being the same.
It’s a great read. They are good books to read in parallel with Thomas Mann's epic brick Buddenbrooks, which my friend Johannes and I are currently reading in our book club. The Murderbot Diaries are something completely different. Highly entertaining.
I’ve never been into sci-fi, but this might change that. During a walk through Gamla stan today I stopped by the book store Science Fiction-bokhandeln specialised at sci-fi, fantasy and horror literature and bought one book recommended by the staff: Leviathan Wakes by James E. Corey. I look forward to it.
Do you have any good tips for me as a novice in sci-fi?
Jag brände igenom alla tillgängliga avsnitt av Murderbot häromdagen. Trodde inte jag skulle gilla, men det var klart underhållande. Jag hade aldrig tidigare hört talas om bokserien den bygger på och eftersom jag inte fick nog började jag läsa (lyssna faktiskt). Det är ett gäng korta böcker som alla verkar finnas på Storytel. Tyvärr endast som ljudbok men här ute på landet är det perfekt att kombinera en bok att läsa (Buddenbrooks) med en att lyssna på. De två första delarna lyssnade jag igenom på typ en dag. Betyget är detsamma som för tv-serien. Klart underhållande.
Lyssnade med intresse på det här avsnittet av Mardrömsgästen där Sigge bjuder in en hemlig gäst som är besvärlig för honom: hans fru Amanda. Jag har lyssnat på ett par avsnitt av den här podden men det har aldrig riktigt lossnat tycker jag. Den här gången blir det ett bra snack mellan de äkta makarna Schulman. Allra känsligast blir det när Amanda tar upp hemliga lista.
Mamma och pappa kom över på middag igår. De hade med sig ett gäng gamla fotografier från min ungdom. Klassfoton från femman och sexan i Julita skola och från Duveholmsgymnasiet där hela klassen var uppklädd i kostym och dress. Jag kan fortfarande allas för- och efternamn från tiden i mellanstadiet. Från min gymnasieklass hade jag glömt hälften. Vissa har jag inget minne av alls.
Jag har en sweet spot för Owen Wilson. Det är hans sound, ironiska look och näsa. Så nu har jag tittat igenom alla tillgänglig avsnitt av Stick som handlar om hur han (Owen) som före detta golfproffs på dekis hittar en ung talang som vars mamma han lyckas övertala att få ta under sina vingar och göra till stjärna. Marc Maron är med som Owens motvilliga ex-caddie och buttra motpart. Det är förutsägbart, puttrigt och lättsmält. Ibland finns inget bättre.
PS. Maffiadottern i Your Honor (Lillie Kay) är med också.
Nästa stopp på bokcirkelns rundtur är Thomas Mann ”Buddenbrooks”. En tegelsten om en borgerlig storfamilj i Tyskland som börjar 1835. Den kom ut 1901 och blev en hit. Säkert för att det var en dåtida samtidsroman om den bemedlade klassen. Jag har bara läst en liten bit men det är tydligt att detaljer om klädstil och inredning är mycket viktigt. Tyvärr inkilat som en rad bisatser i från början långa meningar. Men det är väl en vanesak. Efter att ha läst Tove Janssons mästerliga ”Sommarboken” är ögonen inställda på en helt annan språkmelodi än Manns storvulna.
Men jag ser redan framemot att få prata om den i min lilla bokklubb på två.
Ser ut att bli ett visst wokande framöver.